Ekonomisk rättvisa?

Finns det?
Nu när vi håller på att färdigställa Josefins rum (shit vad jag tjôtar om hennes rum, ni får ursäkta!) så blir det ju att man handlar en hel del nya prylar, stort som smått. Men jag vill få det precis som vi vill ha det nu och inte hålla på och sätta upp saker på väggar etc som bara är där "provisoriskt". Tanken är ändå att detta ska hålla några år.

Nu när vi har två barn börjar den där tanken smyga sig på att allt ska vara rättvist. Ska det det? Måste vi köpa saker till Alexander för exakt samma summa (nåja, nästa exakt i alla fall?) när hans rum ska fixas? Ibland när jag pratar med andra som är föräldrar/far- eller morfärldrar eller är uppväxta med syskon (varken jag eller David har ju haft några syskon att "dela" med) så verkar det som att många strävar efter att det ska vara så lika, dvs rättvist!? Om ett barn får julklappar för 1000 kr så måste det andra barnet också få det?? Måste man göra så? I min värld tänker jag att det mesta jämnar ut sig med tiden. Att barnen från början får lära sig att den här gången fick du "lite mer än din bror/syster, men nästa gång kanske det är tvärt om". Huvudsaken är att de blir nöjda med vad de får, att det är något de önskar sig och vill ha.
Jag har som sagt ingen erfarenhet av detta fenomen, men är det helt omöjligt att göra som jag tänker?

Jag jämför det lite med hur jag och David i princip "delat på allt" sen vi träffades. Vi gick fortfarande på gymnasiet då, och sen bodde jag tre år i Jönköping innan vi flyttade ihop. Men jag kan inte minnas att vi någon gång "lånat" pengar av varandra eller betalt "var för sig" när vi fikat eller ätit ute. Eller att vi betalt "hälften var" när vi handlat mat, möbler, teknikprylar eller renoverat eller vad det må vara. Den som har haft pengar tillgängligt har betalt helt enklelt. Några år har den ena haft mer inkomst än den andra, och tvärt om, då har den som haft möjlighet fått betala mer. Rättvist? Ja, det tycker jag, det jämnar som sagt ut sig med tiden. Alla pengar är våra.

Och så länge barnen bor under samma tak som oss så tänker jag sträva efter att vi håller den principen. Dvs det man köper till dem kommer kosta olika mycket vid olika tillfällen och på något vis kommer det att jämna ut sig med tiden. Vilket jag hoppas att vi ska kunna lära dem att förstå. Jag tror att det är grunden till en stabil ekonomisk syn när de senare i livet måste stå på egna ben och handskas med sina egna pengar helt själva.

Hmm, det blev lite djupt det här kanske... men ibland går jag o tänker på saker som behöver sättas på pränt, så nu har jag gjort det. Åter till vardagen....  :)

Avslutar med ett par bilder på mina små hjärtan från imorse när de busade i Josefins säng.


Lämna gärna en komentar!
Postat av: Linda

Jag/vi tänker ungefär som du/ni. Vi har absolut inte hållit någon millimeter rättvisa vad gäller vad saker de får, kostar. De får det de behöver just för perioden liksom. Och det varierar ju väldigt... Men sen är det ju så tycker jag att ju äldre de blir desstå dyrare saker vill de ju ha. Så när Sebastian fick ex Nintendo Ds och en del andra saker när han fyllde år så köpte vi ju inte EN sak till Simon för 1300 bara för att det ska vara rättvist. Jag har 5 syskon och mina föräldrar har INTE hållit millimeter rättvisa, det är jag 100 på! Jag har ALDRIG kännt mig orättvist behandlad bara för det. Det jämnar ut sig, precis som du skriver!

2009-08-17 @ 12:05:46
Postat av: Ullen

Jag har två syskon och jag kan bara hålla med dej och Linda att ni kör på som man nog borde göra. Jag vet att mina föräldrar försöker vara rättvisa men att vi fått olika saker i olika perioder, på olika sätt. Nu när kidsen är så små spelar det ju ingen roll, eller? När de är större och framförallt sådär 25 och kanske läser påhögskolan och verkligen behöver pengar och andra saker.

Härom dagen så va vi på Klädkällaren och Erik fick en lastbil som han länge pratat om. Jag sa till Elin att hon fick välja något och hon valde en plastgroda för 14:90.

2009-08-17 @ 13:04:38
Postat av: Anonym

Hej till våran goa familj, jag tycker att ni tänker helt rätt, jag som mormor tänker väl åxå att det ska vara rättvist men funkar inte alltid. Det jämnar ut sig i slutändan, så får man tänka. Förresten Caroline du kunde nog skriva en bok så bra som du skriver.Puss å Kram från Mamma

2009-08-17 @ 13:43:39
Postat av: Helén

Vi gör väl ungefär som ni tror jag, köper det som behövs för tillfället. Det jämnar ut sig, det är ju inte så att man struntar i att ge presenter till ena barnet bara för att andra någon gång får en sak. Verkar lite "fånigt" med millimeterrättvisa, det funkar ju inte så i verkliga livet;) jag tror det är bättre att barnen lär sig det o jag tror det blir mindre avundsjuka om de vet att de inte alltid får samma. Så små barn förstår ju dessutom inte att saker är värda olika mycket.

2009-08-17 @ 16:47:35
Postat av: Caroline

Oj vad kul med så engagernade kommentarer :) Tack!

Ja, alla gör på sitt sätt och det finns väl knappast något rätt och fel. Känns ju skönt i alla fall att jag verkar vara inne på en vettig väg ;) Ibland kommer vi säkert "kompenseringshandla" till det barn som inte fått ngt dyrt på länge, men som sagt, i det långa loppet tror jag inte det ska behövas, egentligen...

Lite spännande det där Ullen, de får välja vad det vill (typ) och så blir bara något så litet (men förmodligen stort för den som väljer det).

2009-08-17 @ 19:56:05
URL: http://ninnana.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0